Every ending is a new beginning?
Åh jag vill bara skriva av mig om allting som äter upp mig innifrån, men jag kan inte. Jag vill inte ens erkänna det för mig själv så det är en ganska stor grej att jag har erkänt det för andra. Idag möblerar jag om mitt sovrum. Jag behöver någonting att ockupera mina tankar med och just nu känns det som ett sånt projekt är bra. Jag vet att jag gjorde det förra hösten när när jag var så jävla heartbroken. Nu är jag bara broken och behöver verkligen ta mig en funderare. Jag har ingenting i mitt liv just nu som känns tryggt och bra. Allt är bara flytande. Trivs bara på ett ställe och det är det stället där jag borde trivas minst.
….
Som tur är har jag världens bästa Kathi här och igår kom Tami också. Två fantastiska tjejer och jag gillar dem jättemkt.Vi satt och skrattade över vår egen misär igår och liknande det som att sitta i en båt. Just nu sitter jag i en båt, men den är inte i närheten av att komma till hamnen. Den flyter omkring i cirklar långt ute på havet, men tillräckligt nära hamnen för att se att det finns en hamn. De som är i hamnen är alla de där lyckliga människorna. Lyckliga för att de har någon. De sitter inte ensam ute till havs i en båt, men åtminstone har jag en båt att sitta i. Men någon kan putta i en i vattnet eller man kan hoppa i frivilligt. Då får man istället kämpa med att hålla sig flytande. Det har aldrig varit lätt att vara singel, inte då och defintivt inte nu. Ju äldre jag blir desto jobbigare är det. Att få upp hoppet om att äntligen ha träffat någon som är så jävla jävla bra för att sedan krasha rakt ner igen. Medan alla runt omkring mig stadgar sig blir jag mer och mer ensam för varje år.
Jag vet inte. Kanske är det bara hösten som gör sig påmind igen, för egentligen är jag väl rätt nöjd med att vara singel mestadels av tiden. Ta hand om mig själv och veta att jag klarar mig i vått och i torrt, det är någonting jag vet. Kanske kommer jag träffa någon igen, kanske kommer jag aldrig bli kär igen och jag vet inte vad som gör mig mest rädd.
….
Träffade Stina igår och hon frågade om jag vill följa med till Indonesien i februari. Det kanske jag vill faktiskt. Det skulle nog gå att spara ihop pengar till det om jag börjar i slutet av september. Ska se om det går att få semester när jag börjar jobba igen samt kolla närmare på vilka datum det var. Jag är sugen Stina, ju mer jag tänker på det faktisk.
Nu ska jag dricka upp mitt kaffe, med Baily’s i för att sedan göra klart mitt sovrum. Ikväll ska jag dricka bubbel och dansa halva natten på Debaser. För att det är onsdag. För att det är semester. För att de finaste brudarna är här och för att jag kan.
lämna en kommentar